Andnöd hos barn, symtomguide

Vad är andnöd?

• Andningssvårigheter eller andnöd är en subjektiv känsla av att få för lite luft. Andfåddhet eller ansträngd andhämtning är andra ord för samma sak. Inom vården kallas detta dyspné.

Förekomst

• Det är inte ovanligt att man kontaktar läkare på grund av andnöd hos barn. Oftast handlar det om anfall av andningsbesvär.

Vad utlöser andnöd?

• Känslan av andnöd kan bero på att barnet inte andas ut koldioxid ordentligt eller på syrebrist.
• Syretillförseln och koldioxidavgivandet sker i lungorna med hjälp av blodomloppet. Med andra ord har både lungor och blodomlopp stor betydelse för syretillförseln.

Vad är orsaken till andnöd?

Vanliga orsaker hos barn

• De vanligaste orsakerna till andnöd hos barn är astma och krupp.

• Krupp (akut laryngit):
  • Uppstår hos småbarn i anslutning till en förkylning.
  • Barnet vaknar ofta efter några timmars sömn och har väsande andning och torr skrällande hosta. Febern är i regel lindrig och allmäntillståndet hos barnet är måttligt påverkat.
  • Tillståndet förbättras ofta fort när barnet kan andas in kall .
• Astma:
  • Anfall med andningssvårigheter eller återkommande perioder med plågsam och långvarig hosta, tung andning, väsande och pipande ljud i bröstet.
  • Detta tillstånd kan utlösas av allergi, ospecificerad irritation och infektioner i luftvägarna samt av ansträngningar och psykiska förhållanden.
  • Barnet har i regel ingen feber, väsljudet uppstår när barnet andas ut, barnet andas snabbt och ansträngt.
• Akut bronkiolit:
  • Småbarn på tre månader till två år är den mest utsatta gruppen.
  • Beror i regel på en infektion med RS-virus som leder till att små luftrör (bronker och bronkioler) blir trånga på grund av slem och inflammationsförändringar.
  • Tillståndet börjar ofta med en förkylning som efter några dagar försämras med snabb andning, väsljud och pipljud från bröstet och nedsatt allmäntillstånd.

Sällsynta orsaker

• Främmande föremål i luftvägarna:
  • Yttrar sig som plötsligt uppträdande hosta, andningssvårigheter och barnet kan bli blått.
  • Hos vissa kan de första symtomen följas av en symtomfri period som varar i allt från dagar till veckor. Därefter ökande andnöd.
• Lunginflammation:
  • Är ett förhållandevis sällsynt tillstånd hos barn.
  • Ger feber, nedsatt allmäntillstånd, ofta andnöd, hosta.
• Struplocksinflammation (epiglottit):
  • Sällsynt tillstånd.
  • Barnet är medtaget, har hög feber, stora andningssvårigheter vid inandning, sväljningssmärtor.
  • Barnet sitter ofta i sängen och dreglar.
• Medfött hjärtfel:
  • De flesta fall av medfött hjärtfel upptäcks runt förlossningen, bara i undantagsfall uppträder tecken på sådana tillstånd senare.
  • Huvudsymtomet är tung andning (snabb andning) vid mindre ansträngningar än vad som är vanligt bland jämnåriga barn.
• Ångest:
  • Ångest kan visa sig som upplevelse av andnöd/känsla av att inte få luft.
  • Symtomen kan yttra sig som anfall och tillståndet kan också drabba små barn.

Vad kan man göra själv?

• Det beror på orsaken till andningsbesvären.
• Krupp:
  • Det finns många råd.
  • I lindriga fall räcker det ofta att ta upp barnet ur sängen och låta det sitta i knät. Föräldrarna bör försöka lugna barnet (och sig själva).
  • Kall luft är bra, ta med barnet utomhus eller stå framför ett öppet fönster. Kall vattenånga från frysskåp eller kylskåp kan också ha en gynnsam effekt.
  • Varm ånga, till exempel från varmt vatten i badkaret, verkar också lindra symtomen.
• Astma:
  • I regel har diagnosen ställts tidigare. Följ i så fall råd från behandlande läkare
• Främmande kropp i luftvägarna
  • Kan kräva snabb behandling.

När ska man söka vård?

• Akuta andningssvårigheter av okänd orsak hos ett barn kräver omedelbar läkarkontakt.
• Ökande andfåddhet hos ett barn med nedsatt allmäntillstånd kräver också läkarövervakning.
• Ett barn med känd astma eller falsk krupp kan behandlas enligt tidigare riktlinjer, med vid utebliven effekt från behandlingen bör läkare tillkallas.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Kom andningssvårigheterna akut eller gradvis?
• Vid akuta andningssvårigheter:
  • Kan barnet ha fått främmande föremål i luftrören?
  • Hur var barnet innan de akuta andningssvårigheterna uppstod? Är barnet förkylt?
• Har barnet feber?
• Verkar barnet medtaget?
  • Kan barnet leka och vara upptagen av saker?
• Har barnet hosta?
  • Är hostan skrällande?
  • Är det torrhosta eller ”lös” hosta?
• Vid återkommande andningssvårigheter:
  • Vad utlöser besvären?
  • Har barnet andningssvårigheter vid ansträngning?
• Vid kroniska andningssvårigheter:
  • Vilka ansträngningar utlöser andnöden?

Undersökningar

• Bedömning av barnets allmäntillstånd, hur snabbt barnet andas och förekomst av hudutslag.
• Ofta tittar man i halsen, lyssnar man på lungor och tittar man i öronen.
• I de flesta fall med akuta andningssvårigheter är det inte nödvändigt med andra undersökningar, men vid sjukhusinläggning är det aktuellt att ta röntgenbilder av lungor och luftvägar.
• Vid långvarig feber och ökande andnöd är det aktuellt att ta enkla blodprov och hänvisa till röntgen av lungorna.
• Vid misstanke om astma utförs lungfunktionsmätningar (spirometri).

Remiss

• Vid akuta andningssvårigheter kan det i vissa fall vara aktuellt att lägga in barnet på sjukhus.
• Vid återkommande andningssvårigheter är det aktuellt att remittera barnet till barnläkare eller lungläkare för utredning och testning.