Målinriktad behandling vid lungcancer
Målinriktad behandling, som även kallas målstyrd behandling eller på engelska target therapy, innebär att man riktar behandlingen mot en identifierad genetisk förändring i arvsmassan (mutation) i cancercellerna.
Utveckling av nya läkemedel för behandling av olika cancersjukdomar går med snabb fart framåt. Cancerläkemedel är den läkemedelsgrupp som ökat mest de senaste tio åren och tar en allt större andel av kostnaden för läkemedel. Dock ska det påpekas att läkemedelskostnaden fortfarande utgör en ganska liten del av den totala kostnaden för sjukvård i Sverige.
Glädjande är att lungcancer är den diagnos som är ledande när det gäller tillgång till läkemedel inom gruppen målinriktade läkemedel. Det finns idag cirka fyrtio läkemedel i gruppen.
Bäst långtidseffekt vid spridd lungcancer
För lungcancerpatienter tillhörande stadium fyra, vilket innebär spridd sjukdom med metastaser, finns inte botande behandling att erbjuda. Däremot finns i många fall behandling att erbjuda som kan ge god sjukdomskontroll under lång tid. Bäst långtidseffekt har ofta målinriktad behandling.
Så fungerar målinriktad behandling vid lungcancer
Målinriktad behandling innebär att man riktar behandlingen mot en identifierad genetisk förändring i arvsmassan (DNA) i cancercellerna. Läkemedlen fungerar genom att blockera olika interna processer i cancercellerna.
Idag känner man till nio olika former av genetiska förändringar vid lungcancer, där det finns framtagna läkemedel som kan användas för att uppnå sjukdomskontroll.
Vill du få mer kunskap om mantelcellslymfom?
Genom att prenumerera på kunskapsbrevet om mantelcellslymfom kommer du få användbara tips och råd som kan hjälpa dig att få bättre och tryggare vård, information om olika behandlingsalternativ och ta del av nya forskningsrön inom området.
Prover visar på genetiska förändringar vid lungcancer
Det är viktigt att man vid utredning av misstanke om lungcancer tar vävnadsprov på ett sådant sätt att laboratoriet kan analysera proverna och identifiera genetiska förändringar.
Man kan ta prov från lungorna där det finns cancerförändringar, oftast via bronkoskopi eller nålpunktion genom bröstkorgsväggen. Föreligger det metastaser (dottertumörer) kan man ta prov från dessa. Om inte vävnadsprov går att erhålla kan man i vissa fall ta särskilt blodprov och leta efter genetiska förändringar där.
Nio behandlingsbara genetiska förändringar
Det finns idag nio olika behandlingsbara genetiska förändringar som förekommer i varierande grad hos patienter med lungcancer. I den här listan anges namnförkortningen på den genetiska förändringen samt hur vanlig varianten är:
-
KRAS G12c, drabbar cirka 13 procent av patienter med lungcancer
-
EGFR (Exon 19 + Exon 21), drabbar cirka 12 procent av patienter med lungcancer
-
ALK, drabbar cirka 5 procent av patienter med lungcancer
-
MET Exon 14 skipping, drabbar cirka 3 procent av patienter med lungcancer
-
ROS1, drabbar cirka 2 procent av patienter med lungcancer
-
BRAF V600, drabbar cirka 2 procent av patienter med lungcancer
-
RET, drabbar cirka 1 procent av patienter med lungcancer
-
EGFR (Exon 20), drabbar cirka 1 procent av patienter med lungcancer
-
NTRK, drabbar cirka 0.2 procent av patienter med lungcancer
För alla dessa former av lungcancer är behandling med målriktade läkemedel förstahandsval förutom vid MET exon 14 skipping och KRAS G12 c där behandling ännu bara är godkänd som andra behandling.
Gemensamt för alla de läkemedel som ingår i gruppen är att de generellt ger bättre effekt för att kunna uppnå sjukdomskontroll jämfört med traditionella läkemedel såsom cytostatika.
Biverkningar förekommer men är som regel hanterbara med tillägg av andra läkemedel och/eller dosjustering.
Kan även ge behandlingseffekt i hjärnan
En stor fördel med målinriktade läkemedel jämfört med cytostatika är att många av dessa även har möjlighet att kunna ge behandlingseffekt i hjärnan vilket cytostatika normalt inte har. Det är viktigt om det redan vid diagnos upptäckts hjärnmetastaser. Om det inte föreligger hjärnmetastaser kan dessa läkemedel förhindra att cancer sprids till hjärnan.
Enkätundersökning om KLL
Har du kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? Då kan du nu delta i en enkätundersökning som syftar till att öka kunskapen om hur personer med sjukdomen upplever tillståndet och den vård de får.
Behandlingen pågår tills resistens utvecklas
I de fall ett läkemedel ger upphov till god sjukdomskontroll fortsätter behandlingen tills vidare. Förr eller senare finns risk för utveckling av förvärvad resistens, det vill säga att en behandling som har fungerat tidigare börjar ge bristande sjukdomskontroll. I många fall finns då möjligheten att byta till annat målinriktat läkemedel och förhoppningsvis på nytt uppnå sjukdomskontroll.
När alla möjligheter med målriktad behandling tömts ut kan man starta behandling med cytostatika eventuellt med tillägg av immunterapi. Strålbehandling kan också i vissa fall övervägas.
