Mantelcellslymfom
Mantelcellslymfom är en typ av snabbväxande, eller högmalignt, lymfom, och som främst drabbar äldre personer, oftast män.
Lymfom är det gemensamma namnet för tumörer som utgår från kroppens immunsystem, från en typ av vita blodkroppar, lymfocyter. Knappt 2000 personer insjuknar i olika typer av lymfom i Sverige årligen, fördelat på ett 50-tal olika undergrupper. Vissa lymfomtyper är snabbväxande och kräver intensiv behandling, medan andra är långsamväxande, och behöver inte alltid behandlas över huvud taget.
Orsaker till matcellslymfom
Lymfom beror på ohämmad tillväxt av vissa typer av vita blodkroppar, lymfocyter. Vi vet inte mycket om vad som är orsaken till mantelcellslymfom, men risken är något ökad hos patienter med släktingar som drabbas av lymfomsjukdom. Stigande ålder kan också ses som en riskfaktor, och de flesta av de 80 svenskar som får mantelcellslymfom per år är över 70 år.
Symtom vid mantelcellslymfom
Mantelcellslymfom visar sig ofta i form av förstorade lymfkörtlar på halsen, i armhålor eller ljumskar, men kan också ge upphov till tumörer i andra organ i kroppen, särskilt i tarmslemhinnan. Patienter kan också få så kallade B-symtom: feber, viktnedgång och kraftiga nattsvettningar. Trötthet är också ett vanligt symtom.
Vill du få mer kunskap om mantelcellslymfom?
Genom att prenumerera på kunskapsbrevet om mantelcellslymfom kommer du få användbara tips och råd som kan hjälpa dig att få bättre och tryggare vård, information om olika behandlingsalternativ och ta del av nya forskningsrön inom området.
Diagnos
Ibland görs först en så kallad finnålspunktion av en förstorad lymfkörtel men om misstanken är stor tas lymfkörteln bort utan föregående finnålspunktion. Målet är att få ut vävnad att bedöma i mikroskop och därmed kunna fastställa typen av lymfom. Därutöver görs en allmän kroppsundersökning och röntgenundersökning av bröstkorg och buk (datortomografi eller PET/CT), för att kartlägga sjukdomens utbredning före start av behandling. Oftast tas också ett benmärgsprov för att se om det finns lymfomceller även där.
Behandling av mantelcellslymfom
Mantelcellslymfom behandlas i allmänhet med en kombination av cytostatika och antikroppsbehandling, vilken ges i form av dropp. Yngre patienter, upp till 70 år, får dessutom behandling med stamcellstransplantation. En vanlig behandling till äldre patienter är en kombination av ett cytostatikum, bendamustin, och antikroppen rituximab. I enstaka fall kan sjukdomen behandlas med strålbehandling, och i vissa fall med stillsamt förlopp kan man avvakta med behandling till dess att symtom uppträder.
Prognos
Prognosen vid mantelcellslymfom har successivt förbättrats under de senaste årtiondena. Den intensiva behandlingen som ges till yngre förfaller kunna bota en del patienter men för majoriteten är det inte en botbar sjukdom. Med behandling kan dock de flesta patienter leva under lång tid efter att diagnosen ställts. Det finns också ett stort antal nya läkemedel under utveckling för behandling av mantelcellslymfom.
