Avmagring vid cancer
Problem med att äta och dricka förekommer hos de flesta patienter i slutfasen av en cancersjukdom.
Definition
I slutstadiet av en cancersjukdom blir många patienter mycket magra och orkeslösa, saknar matlust och det finns tydliga tecken på nedbrytning av muskelmassa och fettvävnad. På fackspråk används beteckningen kakexi. Många av patienterna är också uttorkade, dehydrerade, vilket beror på ett underskott av kroppsvätska. Den här kombinationen av kakexi och dehydrering kan ha samband med själva cancersjukdomen eller så kan den orsakas av komplikationer till sjukdomen och dess behandling.
Förekomst
Problem med att äta och dricka förekommer hos upp till 80 % av patienterna i slutfasen av en cancersjukdom. Undersökningar visar att det här är en av de viktigaste faktorerna som påverkar patientens välbefinnande.
Vill du få mer kunskap om mantelcellslymfom?
Genom att prenumerera på kunskapsbrevet om mantelcellslymfom kommer du få användbara tips och råd som kan hjälpa dig att få bättre och tryggare vård, information om olika behandlingsalternativ och ta del av nya forskningsrön inom området.
Orsaker
Många faktorer spelar in. Bland de vanligaste är tand-, tugg- och sväljproblem, muntorrhet, smärtor, illamående, kräkningar, magsmärtor till följd av bland annat inväxt av tumörvävnad i mag-tarmkanalen, bristande näringsupptagning från tarmen, luftvägsbesvär till följd av bland annat inväxt av tumörvävnad i luftvägar, infektioner (bland annat svampinfektioner), immobilisering, läkemedelsbiverkningar – illamående, förstoppning och magsmärtor, psykologiska besvär, ångest och oro.
Diagnostik
Vid framskriden cancersjukdom med väsentlig avmagring och orkeslöshet måste både läkaren, patienten och de anhöriga fråga sig om undersökningar och prover är ändamålsenliga. Syftet med en sådan utredning är att ta ställning till om det finns möjlighet att behandla patienten. Läkaren gör en utvärdering med särskild vikt på tumörstatus (spridningens omfattning) och övriga sjukdomar. Det görs även en bedömning av patientens funktionsnivå, psykosocial situation, prognos och motivation för vidare behandling.
Behandling
Syftet med behandlingen är att lindra och förebygga besvär. Behandlingen av framskriden cancersjukdom beror på diagnosen, problemställning och förväntad överlevnadstid. En bra dialog mellan patient, anhöriga och vårdpersonal är av stor betydelse för att kunna klargöra vilka fördelar och nackdelar som behandlingen innebär. Kontakt med en dietist kan vara viktigt.
Man bör överväga om det är rätt att fortsätta med cellgiftsbehandling, strålbehandling eller hormonbehandling mot cancertumören. Komplikationer ska om möjligt behandlas. Psykosocialt stöd är viktigt med anpassning av måltider och samtal med familjen. Näringsstöd kan prövas med bland annat tillförsel av näringspreparat.
I den tidiga fasen av lindrande behandling kan tillförsel av vätska direkt i blodet vara riktig. I slutfasen är det i princip inte rätt att ge sådan vätskebehandling, men det bör övervägas om symtom kan förebyggas eller lindras. Vätskebehandling i slutfasen kan förlänga ett smärtsamt tillstånd som är oundvikligt. Törstproblematik kan oftast lösas med god munhygien och frekvent fuktande av munnen.
I många fall är det fel att tvinga på den sjuka mat eller näringstillskott. Den sjuka kan uppleva ett ökat obehag om omgivningen blir alltför påträngande och tjatar om att äta mer. Ofta kan det vara bättre att nöja sig med att fukta läppar och mun med en våt svamp, massera lite, läsa för den sjuka eller spela musik.
