Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Gallgångscancer – kolangiokarcinom

Gallgångscancer som sitter nära den gemensamma gallgången kan göra att hud och ögonvitor färgas gula.


Uppdaterad den: 2019-07-18

Annons

Vad är gallgångscancer?

Gallvägarna går från levern till tolvfingertarmen (duodenum). Galla, som produceras i levern, töms på detta sätt i tarmen och har en viktig funktion i matspjälkningen. Gallvägarna kan jämföras med ett vattendrag. De startar som små kanaler (bäckar) inne i levern och tömmer sig vartefter i större kanaler (åar) och samlas slutligen i den gemensamma gallgången (koledokus) som mynnar i tolvfingertarmen. De små gallgångarna finns inne i levern (intrahepatiskt) medan de större gallgångarna finns utanför levern (extrahepatiskt).

Lever och gallblåsa

Gallgångscancer – eller kolangiokarcinom på läkarspråk – är en tumör som uppstår i slemhinnan i gallträdet, antingen inne i levern (intrahepatiskt kolangiokarcinom) eller utanför (extrahepatiskt kolangiokarcinom). 

Gallgångscancer är en sällsynt sjukdom och det uppstår 1–2 nya fall per 100 000 personer per år. Gallgångscancer är vanligast bland personer i 70-årsåldern och är något vanligare hos män.

Annons
Annons

Orsak

Man antar att gallgångscancer i likhet med de flesta cancerformer uppstår till följd av en samverkan mellan miljöfaktorer och ärftliga faktorer. Kända riskfaktorer för gallgångscancer i västländer är skrumplever (cirros), hepatit C och primär skleroserande kolangit. I Asien är leverbandmask och hepatit B huvudsakliga riskfaktorer.

Symtom

Symtomen beror på var i gallträdet tumören sitter. Ju närmare den gemensamma gallgången den sitter, desto oftare är sjukdomsbilden typisk med smärtfri gulsot (gulfärgad hud och ögonvitor), avblekt avföring, mörk urin och klåda. Om tumören sitter inne i levern, ger den okarakteristiska symtom som kraftlöshet, viktminskning och magsmärtor.

Annons
Annons

Diagnos

Diagnosen kan vara svår att ställa eftersom det finns många alternativa diagnoser som måste uteslutas, exempelvis gallsten. Blodprover kan ge viktig information om både gallvägarnas och leverns funktion, men kan inte annat än bekräfta att något är fel.

Bildundersökningar är avgörande för att upptäcka tumören. En lång rad undersökningar kan göras men de viktigaste är ultraljud, datortomografi och magnetkameraundersökning (MRT). Även olika endoskopiska undersökningar kan användas.

Behandling

Det enda sättet att bota sjukdomen är att ta bort hela tumören så att kvarvarande vävnad är fri från cancerceller. Det krävs en grundlig utredning av tumören och kartläggning av eventuell spridning till lymfkörtlar för att avgöra om operation kan genomföras. Hos de flesta är det dock inte möjligt att ta bort all tumörvävnad. 

Cytostatika och strålbehandling används i viss utsträckning i tillägg till kirurgisk behandling, men oftast som lindrande behandling.

Prognos

De flesta patienter har framskriden cancersjukdom när diagnosen ställs och kan inte botas. Om tumören sitter fördelaktigt till och inte har spridit sig är femårsöverlevnaden runt 50 %.


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.