Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
Fakta | Psykiatri

Misofoni (överkänslighet för ljud)

Misofoni är en form av ljudöverkänslighet där man har svårt för vissa ljud. Man kan bli irriterad, arg och uppleva hjärtklappning och tryck över bröstet.


Publicerad den: 2023-04-20

Annons

Vad är misofoni?

Misofoni är en typ av överkänslighet för ljud. Typiskt är en kraftig reaktion på specifika ljud som man upplever som obehagliga. Reaktionen kan till exempel vara att man blir irriterad eller arg, och man kan få kroppsliga symtom som tryck över bröstet eller hjärtklappning. 

Det finns ett flertal studier som har studerat hur vanligt tillståndet är. Resultaten varierar kraftigt, från några få procent av befolkningen till över hälften av befolkningen. Variationen kan bland annat förklaras av att diagnosen saknar tydliga kriterier. Endast en mindre del av alla med misofoni har svåra symtom.

Annons
Annons

Symtom vid misofoni 

Symtomen uppstår vanligen när man hör något ljud som väcker obehag. Vanliga utlösande ljud är ljud från människor (i vissa fall djur):

  • Matrelaterade ljud (till exempel att tugga, svälja, slurpa)
  • Nasala ljud (till exempel näsandning, snytning, nysning)
  • Ljud från halsen (till exempel harklingar)

Det är sällan personens egna ljud som väcker obehag. Ljud från närstående ger ofta kraftigare symtom än ljud från andra. Ljud från objekt, som till exempel en klocka eller tangentbord, kan också utlösa symtomen.  

Emotionella reaktioner som ilska (vanligast), ångest, undvikande beteende, överväldigande känslor, känslan av att vilja fly och avsky är typiska symtom vid överkänslighet mot ljud. Fysiska reaktioner kan vara förhöjd muskelspänning, hög hjärtfrekvens, tryck över bröstet, smärta och andfåddhet.
Det är ganska vanligt att personer som utsätts för ljudet beter sig aggressivt verbalt och fysiskt. Trötthet och stress kan leda till ökad intolerans för ljudet.

Förutom de symtom och reaktioner som uppstår vid exponering av vissa ljud kan tillståndet leda till andra problem:

  • Det kan finnas misstro mot personer med misofoni. Dessutom kan aggression leda till att man inte är välkommen någonstans eller inte får jobba kvar. 
  • Om man undviker vissa situationer kan det begränsa individens frihet och det sociala livet.
  • Ångest och nedstämdhet kan vara en konsekvens av misofoni.

Orsak

Det är inte klarlagt vad som orsakar misofoni. Det finns teorier om att tillståndet utvecklas i samband med specifika negativa händelser tidigt i livet eller obehagliga barndomsminnen med relation till ljud från familjemedlemmar. Det är oklart om ärftlighet spelar en roll.

Man har sett hög förekomst av psykiatriska diagnoser hos personer med misofoni. Vanligast av dessa är tvångssyndrom. Andra exempel är depression, adhd, autismspektrumstörning, ätstörningar, PTSD och ångesttillstånd.

Annons
Annons

Diagnos

Diagnosen baseras på uppgifter som framkommer i sjukdomshistorien. Det finns inga specifika prover eller undersökningar som kan påvisa eller utesluta tillståndet.

Tillståndet ska särskiljas från andra tillstånd:

  • Hyperakusis – kroppsligt obehag eller smärta vid ljud, beroende på ljudets volym, som för de flesta andra personer inte leder till besvär.
  • Ljudkänslighet – allmänt obehag, till exempel irritation, på grund av allmänt bullriga miljöer (oberoende av ljudets volym).
  • Fonofobi – rädsla för att vissa ljud kommer att ge obehag som tinnitus eller smärta eller undvikande beteende på grund av det.

Behandling av misofoni

Det saknas tyvärr välgjorda studier om hur man bäst behandlar misofoni.

Information om att man har misofoni kan leda till viss förståelse och lindra symtomen. 

Exponering för det utlösande ljudet kan minska obehaget om det gradvis trappas upp i frekvens. Om personen med misofoni undviker vissa situationer är det viktigt att gradvis försöka återuppta normala aktiviteter.

Andra ljud kan ibland distrahera från de utlösande ljuden. Det kan handla om musik eller så kallat vitt brus (white noise).

Psykologisk behandling har i flera studier visat på god effekt. Det är framför allt kognitiv beteendeterapi som har studerats, men andra terapeutiska metoder såsom acceptance commitment therapy (ACT), compassion focused therapy (CFT) och mindfulness också kan ha effekt. 

Det saknas god information om effekten av läkemedel vid misofoni.

Prognos

Misofoni är ofta ett långvarigt tillstånd. Behandling kan hos många ha effekt, men det saknas tillräcklig kunskap om hur effektiva de olika behandlingsmetoderna är. 


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.