Trigeminusneuralgi

Vad är trigeminusneuralgi?

Trigeminusneuralgi är anfall med starka, korta, skarpa och genomborrande smärthugg från delar av ansiktets känselnerv (trigeminusnerven). Trigeminusnerven består av tre grenar, och smärtorna vid trigeminusneuralgi är vanligtvis lokaliserade till de grenar som förser områdena i mittre och nedre delen av ansiktet med känselnerver (sensoriska nerver). 

Sjukdomen är ovanlig men förekomsten ökar med åldern. Den drabbar som regel personer över 50 år och förekommer något oftare hos kvinnor än hos män. 

Symtom

Vanligtvis är smärtorna ensidiga, men i vissa fall kan smärtorna förekomma på båda sidorna av ansiktet. Typiska symtom är kraftiga, blixtrande smärtor som varar från en bråkdel av en sekund upp till två minuter. De områden som oftast drabbas är partiet över näsan och kinden och över underkäken.

Anfallen kan i svåra fall utlösas upp till hundra gånger dagligen, och de kan utlösas när man:

• Tuggar.
• Pratar. 
• Borstar tänderna. 
• Av kall vind.
• Vid beröring av vissa områden i ansiktet eller munnen (triggerzoner) etc.

Andra gånger uppstår smärtanfallet utan utlösande orsak. Ett smärtanfall medför ofta ofrivilliga grimaser. Smärtorna förekommer sällan i sömnen.

Tillståndet har ett mycket växlande förlopp. I perioder kan patienten ha mycket besvär med mycket frekventa anfall. Andra perioder är patienten helt anfallsfri i upp till ett år.

Orsak

Anfallen beror på en överkänslighet i nerven, där beröringssignaler misstolkas och utlöser kraftiga smärtreaktioner i nervtrådarna.

Varaktigt tryck mot nerven verkar vara förklaringen till överkänsligheten. Nerven och dess blodtillförsel kläms som regel där nerven går ut från hjärnan i mittre delen av hjärnstammen. Det klämda partiet av nerven förlorar delar av sitt skyddande lager (myelin), vilket leder till att nerven demyeliniseras och skadas. Detta kan leda till kortslutningar där impulser som leds i nervens känslofibrer kan ”hoppa över” till nervfibrerna som leder smärtsignaler - på det viset utlöses smärtanfall.

Personer med multipel skleros är mer utsatta än andra för tillståndet. Multipel skleros är just en demyeliniserande sjukdom. Dock räknas det med att det bara är cirka 2 % av dem med trigeminusneuralgi som också har multipel skleros.

Andra bakomliggande orsaker kan vara tumörer, cystor eller aneurysm som trycker på nerven, men oftast hittar man ingen bakomliggande orsak.

Diagnos

Diagnosen kan fastställas utifrån sjukdomshistorien. Symtomen är typiska.

Om läkaren misstänker en annan underliggande sjukdom kan magnetkameraundersökning av hjärnan bli aktuell. 

Behandling

Målet med behandlingen är att lindra smärtorna och förebygga nya anfall.

För att minska anfallsfrekvensen kan man försöka undvika utlösande faktorer genom att till exempel:

• Täcka ansiktet med en halsduk när det är kallt.
• Borsta tänderna i ljummet vatten. 
• Tugga så långt det är möjligt med den sida där man inte har besvär.

Läkemedelsbehandling kan ges i förebyggande syfte. Epilepsimedicinerna karbamazepin eller oxkarapzepin anses vara förstahandsval. Dosen trappas försiktigt upp för att undvika biverkningar. Om man har god effekt av medicinen och är besvärsfri under 3–6 månader kan man i samråd med läkaren långsamt trappa ner medicinen och sätta ut behandlingen.

Injektioner med botulinumtoxin i det område där smärtan finns kan hjälpa vissa.

Vid dålig effekt av läkemedelsbehandling kan det vara aktuellt att försöka med nervblockad genom att spruta in medicin riktat mot nervens utlopp från hjärnstammen.

Andra möjligheter är operation som lättar trycket mot nerven eller destruerar nerven.

Prognos

Sjukdomsaktiviteten varierar men tillståndet har en tendens att avta med åren. Besvären kan dock hålla i sig i många år.